Undvik dyra och farliga misstag – Vi reder ut missförstånden om ADR i branschen
Många som arbetar inom bygg- och anläggning har dålig koll på att de omfattas av lagar och regler
om transport av farligt gods (ADR), vilket bland annat innebär krav på utbildning. Ändå hanteras
dagligen en hel del produkter som räknas som farligt gods, och vid en poliskontroll kan du få både
böter och körförbud om utbildning saknas.
– Tyvärr har många inställningen att ”det där är ju bara nåt man alltid har med sig”, de tänker
inte ens på att det är farligt gods, säger Fredrik Nilsson, polis och specialist på farligt gods.
Konsekvensen blir lätt att man omedvetet bryter mot en lång rad av regler.
– Ofta kan det härledas till att de inte har 1.3-utbildning. Då blir det snabbt
många fel och brister, eftersom de lastar och kör som att det är vilket gods som helst.
Fredrik Nilsson har arbetat som polis i över 30 år och med tillsyn av farligt
gods-transporter på heltid sedan 2007, både regionalt, nationellt och internationellt.
Årligen utförs ca 6 000 tillsyner, men Fredrik berättar att det ofta även vid andra
rutinkontroller upptäcks att lasten innehåller något som räknas som farligt gods,
och att föraren inte har den utbildning som krävs för att få köra den.
– Vi ställer kontrollfrågor och märker direkt om de har koll på vad som gäller.
Om de till exempel vet att de ska ha med sig brandsläckare eller godsdeklaration.
Det är tyvärr alldeles för många som inte har 1.3-utbildning, och de vet inte vad
de pysslar med.
Och när det gäller farligt gods finns det all anledning att göra allt rätt.
Många av de vardagligaste produkterna kan orsaka dödsolyckor vid minsta miss.
Från böter till fängelse
Saknad utbildning ger en bot på 4 000 kronor, men som Fredrik nämnde: Har du inte rätt
utbildning är risken stor att du inte heller känner till övriga krav, vilket leder till
fler brister och upp till 10 000 i böter, förelägganden eller stoppad transport.
Men det är inte bara föraren som ställs till svars. Eftersom det är arbetsgivarens ansvar
att personalen har den utbildning som krävs får denne ett strafföreläggande vilket i vissa
fall leder till åtal vid tingsrätten. Och även övriga inblandade kan få böter.
Fredrik Nilsson påpekar att det här är vad som gäller vid en vanlig tillsyn.
– Om det hänt en olycka eller något som utgör risk för allvarlig fara, då räcker det kanske inte med
böter och förbud; då kan de inblandade dömas för grov oaktsamhet vilket kan ge upp till ett års fängelse.
Myndighetskrav för både APV och ADR
Men hur kommer det sig att så många i entreprenadbranschen saknar ADR-utbildning?
Vid vägarbete känner de flesta till att Trafikverket ställer krav på kompetens för Arbete på väg (APV),
och kontrakten anger vad som krävs. Men gällande farligt gods är det annorlunda.
Många som hör av sig till oss på Entreprenadakademin för att gå en kurs i ADR, har inte hört talas
om kravet förrän de stoppats vid en poliskontroll och fått veta att de måste ha minst 1.3-utbildning.
Så vad beror detta på? Vi ska här försöka reda ut några av de vanligaste missförstånden.
”Men vi arbetar ju inte med farligt gods …”
Som vi redan nämnt är det nog många som inte ens reflekterar över hur stor del av de vardagliga produkterna
i branschen som faktiskt räknas som farligt gods: Acetylen, argon, bensin, bitumen, diesel, gasol, färg,
köldbärarsprit, lacknafta, markeringsfärg, patroner till verktyg, smörjmedel, spolarvätska, sprängämnen,
diverse sprayburkar … listan kan bli lång.
– Det är ju otroliga mängder farligt gods som totalt transporteras varje dag inom bygg- och anläggning,
men tyvärr har många inställningen att ”det där är ju bara nåt man alltid har med sig”, de tänker inte
ens på att det är farligt gods, säger Fredrik Nilsson.
Vilka produkter det är, och i vilka mängder, kan variera en hel del mellan olika verksamheter och situationer,
men gemensamt är att det i princip alltid finns ett krav på utbildning.
”Men vi arbetar ju inte med transport …”
Ett annat vanligt missförstånd är att många förknippar begreppet “transport” med just transportsektorn.
Man tror att regelverket endast berör åkerier och yrkeschaufförer vars huvudsakliga arbetsuppgift är att
transportera farligt gods.
Men i det här sammanhanget syftar ”transport” helt enkelt på all sorts förflyttning, oavsett sträcka
och oavsett om det sker med lastbil, pickup, långtradare, tankfordon eller traktor. Det är ju just det
faktum att godset fraktas som ökar risken för olyckor.
Dessutom omfattar regelverkets definition av ”transport” inte bara själva förflyttningen. När man
talar om “transport av farligt gods” syftar man på hela kedjan av händelser och hantering i samband
med att godset ska flyttas från en plats till en annan.
Och alla som på något sätt är delaktiga i en transportkedja av farligt gods omfattas av kravet
på 1.3-utbildning. Det gäller alltså inte bara dem som kör godset utan även administrering och hantering:
Alla som beställer, sänder iväg, lastar på eller av eller tar emot godset.
Som platschef kanske du skickar iväg gods till en annan arbetsplats, beställer en tanktransport eller tar
emot en leverans. Som utsättare kanske du åker och köper färg och som grävmaskinist kanske du beställer
en transport av din maskin. Och om en leverans kommer till arbetsplatsen kanske du hjälper till att
lasta av och förflytta godset vidare till förråd eller till den som behöver det. I alla dessa fall
räknas du då som delaktig i en transportkedja av farligt gods.
”Men det finns ju undantag ...”
En annan förklaring till missförståndet att det inte krävs utbildning kan vara att det faktiskt finns
ett undantag från kravet, som kan vara aktuellt för enskilda individer i branschen. Nämligen undantaget
för företag och yrkesgrupper som i viss mån får transportera farligt gods i samband med sin vanliga
verksamhet, om godset behövs för att kunna utföra arbetet.
Villkoret är att godset är en integrerad del av det huvudsakliga arbetet. En sprängare får ha med sig
det sprängmedel som behövs och en svetsare får ha gas till sin svetsutrustning. Men det måste alltså
vara gods man själv ska använda; en kollega får inte köra godset och inte en extern leverantör. Undantaget
täcker inte heller transport som görs för att distribuera eller fylla på förråd, dvs för att bara flytta
godset från en plats till en annan. Och det gäller endast mindre mängder; det ska vara proportionerligt
till det aktuella arbetet, och det finns definierade maxgränser för varje typ av gods.
Fredrik Nilsson bekräftar att många i entreprenadbranschen gör misstaget att tro att de kan åberopa
detta undantag.
– Väldigt många transporter handlar ju om någon form av distribution, men man tror att man kan
använda undantaget även då. Vi får jättemycket frågor på detta och förklarar att de faktiskt måste
ha utbildning. Att det handlar om arbetsmiljö och säkerhet.
I praktiken är det en ganska begränsad grupp som omfattas av undantaget. För även om du kanske håller
dig inom maxgränsen för hur stor mängd du får ha med dig, så kan de andra ”fallgroparna” vara lätta
att missa.
”Men jag skulle ju bara ...”
Enligt villkoren för undantaget får du ju endast ha med dig gods du själv ska använda, exempelvis
sprayfärg som just du behöver eller patroner till din bultpistol. Du får aldrig ha med dig något en
kollega ska använda.
Och undantaget gäller endast på väg till och från arbetsplatsen. Du får aldrig åka någon annanstans,
eller uträtta ärenden på vägen, när du har det farliga godset med dig. Du måste därför alltid lasta
av godset efter arbetsdagens slut, om bilen ska användas till något annat än att åka just till arbetsplatsen.
– Många har en IBC med diesel på flaket och sedan kör de barnen till dagis med samma bil. Och det är ju
absolut inte tillåtet, konstaterar Fredrik Nilsson.
Enligt undantaget får du också endast fylla på en behållare på väg till eller från arbetet. Du får aldrig
åka hemifrån för att tanka upp en behållare med bränsle, fylla på en tub med gas eller köpa märkfärg och
sedan åka hem igen, eller vidare för att uträtta andra ärenden. Då räknas det som förrådshållning, och då
gäller inte längre undantaget. Det gäller inte heller för intern eller extern distribution, därför får du
inte köpa en dunk bensin eller fylla på en behållare med diesel för att sedan åka och tanka din kollegas
maskin.
”Men jag behöver inget ADR-intyg...”
En annan orsak till missförstånd kan vara att många hört talas om de lättnader som gör att ett så kallat
ADR-intyg inte krävs. Om du bara kör farligt gods i mindre skala, så stämmer det att du inte behöver gå
den förarutbildning som ger ett ADR-intyg, vilket annars krävs för alla som kör större mängder av farligt
gods. Men vid transport enligt de särskilda villkor som innebär lättnader från regelverket,
kallade begränsad-, reducerad- och värdeberäknad mängd, gäller ändå fortfarande minimikravet
på 1.3-utbildning för alla inblandade, såväl förare som övrig personal.
Fredrik Nilsson berättar att det inom entreprenadbranschen är vanligt att folk kör volymer motsvarande
värdeberäknad mängd, även om de kanske själva inte känner till villkoren och att det krävs 1.3-utbildning.
– Ibland är det gas som transporteras, ibland handlar det om att de flyttar sina maskiner,
men absolut vanligast är att det är diesel som fraktas. Eftersom det stjäls mycket vågar man
inte ha sin IBC-tank stående någonstans utan ställer den på flaket i stället och tar med den.
”Men vi kör ju bara gods inom arbetsområdet...”
En del har kanske också hört att det finns enklare bestämmelser för transporter som sker inom arbetsområden
där anläggnings- och byggnadsarbete pågår. Visst, det stämmer. Precis som när det gäller de tre lättnaderna
finns även här särskilda villkor som innebär vissa undantag från reglerna, bland annat att föraren inte
behöver ha ADR-intyg eller annan särskild förarutbildning. Men även här gäller fortfarande kravet att alla
inblandade ska ha minst 1.3-utbildning.
För att sammanfatta kan vi konstatera att det är ytterst få som inte omfattas av kravet på 1.3-utbildning.
Fredrik Nilsson tror att en anledning, utöver alla missförstånd, till att så många i bygg- och
anläggningsbranschen saknar ADR-kunskaper är att det helt enkelt inte ingår i deras grundutbildning,
som det gör på transportgymnasium. Men han upplever att det har blivit lite bättre de senaste åren.
– De yngre som gått entreprenadutbildning nyss, har i alla fall hört talas om 1.3-utbildning.
Och i slutändan är det ju arbetsgivarens ansvar att se till att alla har den utbildning som krävs.
Och detta måste man sköta, annars kan det få stora konsekvenser.
Vanligt med olyckor
Fredrik berättar att polisen alltid tar kontakt med arbetsgivaren om brister upptäcks vid en kontroll,
och skickar informationsunderlag till MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). De i sin tur
tar kontakt med företagen, åkerier och entreprenadfirmor.
– För om ett fel upptäckts förekommer nästan alltid samma typ av brister och fel hos alla
inom företaget, konstaterar Fredrik.
Han tillägger att det är märkligt att reglerna om farligt gods nonchaleras, eftersom
arbetsplatsolyckor trots allt är vanligt i bygg- och anläggningsbranschen, och då är ofta
farligt gods inblandat.
– Vi får ofta förklara att reglerna är ju inte till för att vi ska kontrollera dem.
De är till för allas säkerhet. Men det är tydligt att många inte tänker så. De säger
”Vill ni kolla på poliskontroll-väskan”. Då förklarar vi att det här handlar faktiskt
om arbetsmiljöskydd och er egen säkerhet. Ofta ligger väskan med skyddsutrustning plomberad,
men det ska ju vara lätt att snabbt hitta till exempel ögonsköljningsvätska!
Ja, att alla inblandade ska ha rätt utbildning och känna till och följa regler och krav, handlar
såklart främst om att minimera riskerna med farligt gods, inte att undvika att få böter.
Om du hanterar godset fel och den enda skada som sker är att du får böter, då har du kommit
lindrigt undan.
Exempel på några vanliga brister och tillhörande ordningsbot
(Dessa böter gäller föraren; även andra inblandade ställs till svars på flera punkter)
- Föreskriven utbildning saknas (4 000 kr).
- Godsdeklaration saknas (4 000 kr), eller är bristfälligt ifylld (4 000 kr).
- Brandsläckare saknas (2 500 kr).
- Inte tagit reda på vilken typ av farligt gods som är lastat (2 000 kr).
- UN-nummer saknas på godset (3 000 kr) eller är fel (3 000 kr).
- Varningsetiketter saknas (3 000 kr) eller är fel (1 500 kr).
- Märkning för begränsad mängd saknas (3 000 kr).
- Annan föreskriven märkning saknas (3 000 kr).
- Kollin är skadade (3 000 kr), har rester av gods utanpå (3 000 kr), inte rätt stängda (3 000 kr).
- Regler om samlastningsförbud eller krav på separation av gods har inte iakttagits (4 000 kr).
- Lastsäkringen saknas eller är bristfällig (4 000 kr).
- Regler om stapling har inte följts (2 000 kr).
- Andra "bestämmelser om lastning/hantering” har inte iakttagits (3 000 kr).
Jenny Eberlén, 7 September 2021