Varför är hastigheten avgörande?

November 7, 2019

De flesta känner nog till att för hög hastighet är den enskilt största orsaken till olyckor vid vägarbetsplatser, precis som i trafiken i allmänhet. Det handlar delvis om att hastighetsgränser inte respekteras men också om att farten inte anpassas efter omständigheterna. 

 

 

 

 

Det effektivaste sättet att öka säkerheten är med andra ord att se till så att hastigheten förbi arbetsplatsen sänks. I ett tidigare inlägg pratade vi just om säkerhet kring vägarbetsplatser och vad man kan göra för att förbättra den (Om du vill läsa artikeln hittar du den här).

 

Som bekant innebär en lägre hastighet inte bara en minskad risk för olyckor, utan också lindrigare konsekvenser, om en olycka trots allt skulle inträffa. Men för att verkligen förstå innebörden kan det vara bra att känna till den fakta som ligger bakom fraser om ”minskad risk” och ”lindrigare konsekvenser”. 

 

Låt oss titta närmare på ett par konkreta, och tyvärr oundvikliga, samband som gör att begreppen blir tydligare. Det ena är förhållandet mellan hastighet och krockvåld, det andra är förhållandet mellan hastighet och stoppsträcka. 

 

 

Hastighet och krockvåld
Att ha koll på sambandet mellan hastighet och krockvåld gör att insikten ökar för hur avgörande fordonets hastighet är när det gäller vilka skador kroppen får vid en krock.

 

 

 

 

Att frontalkrocka i 90 km/timmen är som att falla från tionde våningen i ett höghus, 70 km/timmen motsvarar ett fall från sjätte våningen, 50 km/timmen ett fall från tredje våningen och 30 km/timmen ett fall från första våningen.

 

Sambandet mellan hastighet och krockvåld gäller såklart även för oskyddade trafikanter som blir påkörda. En av tio omkommer om de blir påkörda av ett fordon i 30 km/timmen och åtta av tio om de blir påkörda i 50 km/timmen.

 

 

Hastighet och stoppsträcka
Sambandet mellan hastigheten och stoppsträckan är egentligen ganska självklart. Ju högre hastighet desto längre stoppsträcka. Det är lätt att tänka att man är en van och erfaren förare och att man därför har kontroll över bilen. Men det enda föraren själv kan påverka är reaktionstiden. Sträckan som behövs för att bromsa ner farten till noll styrs enbart av fysikens lagar. Det enda föraren kan göra är att se till att alltid hålla rätt och rimlig hastighet.

 

Om vi tänker oss en situation där föraren reagerar snabbt och vägen är torr, så hinner den som kör i 70 km/timmen stanna för någon som dyker upp 45 meter längre fram. Den som kör i 90 km/timmen kommer i stället att krocka med en hastighet av nästan 70 km/timmen och den som kör i 110 km/timmen kommer fortfarande att ha en hastighet på nästan 100 km/timmen vid kollisionen. Det här exemplet gäller som sagt vid torrt väglag; vid is och snö kan själva bromssträckan bli upp till tre gånger så lång.

 

Man skulle kunna tro att de flesta olyckor sker på vintern, när det är snöigt och halt, men faktum är att 80 procent av alla olyckor sker vid uppehåll och på torra vägbanor. Kanske kör fler försiktigt när riskerna syns, medans många lockas att köra snabbare vid vackert väder.

 

 

Marginell tidsvinst
De flesta trafikanter kör för fort för att de helt enkelt har bråttom att komma fram.  Men i verkligheten tjänar man faktiskt inte särskilt mycket på att bryta mot hastighetsgränsen. 

 

Om du kör 100 km/timmen i stället för anvisade 90 km/timmen, så har du efter en mil bara tjänat 40 sekunder. Däremot har du mer än fördubblat risken att dö om det händer en olycka, och du har dessutom ökat dina bränslekostnader och din miljöpåverkan.

 

 

Varför håller vi inte rätt hastighet?
Frågan är hur det kommer sig att så många ändå kör för fort? En förklaring skulle kunna vara att vi människor inte uppfattar hastighet som en fara. När det kommer till höjder däremot har vi en nedärvd respekt. Vi skulle till exempel inte få för oss att hoppa utför ett stup, eller från ett höghus för den delen, eftersom vi vet att gravitationen skulle göra att vi slogs till marken med sådan kraft att vi aldrig mer skulle resa på oss. 

 

Ett fordons hastighet är också en form av rörelseenergi, precis som gravitationen fast horisontell. Men den här faran har inte varit aktuell för mänskligheten lika länge. Från början var den högsta hastighet vi kunde komma upp i den vi hade när vi sprang, och i den farten skulle vi förmodligen överleva en frontalkrock. 

 

Så kanske handlar det delvis om att vi saknar en nedärvd känsla för att horisontella krafter utgör ett hot. Och att vi saknar insikt om att ”minskad risk” och ”lindrigare konsekvenser” inte bara är påståenden baserade på teorier och gissningar, utan på vetenskaplig fakta.
 

Share on Facebook
Please reload

SENASTE INLÄGG

February 9, 2017

Please reload

ARKIV
Please reload

NYHETSBREV?
  • Facebook Basic Square