Att skapa en förlåtande trafikmiljö

December 4, 2019

I många sammanhang, inte minst vid vägarbeten, pratar man om en förlåtande trafikmiljö. Men vad betyder det egentligen? Och hur kan man göra för att skapa en sådan? 
Dessa frågor ska vi reda ut i den här artikeln.

 

 


Mindre konsekvenser
En förlåtande trafikmiljö är en miljö där ett misstag från en trafikant inte innebär att någon omkommer eller skadas allvarligt. Denna tanke är ju god och låter på många sätt självklar men är inte alltid så lätt att genomföra. Det finns framför allt två faktorer som är viktiga att få ordning på för att åstadkomma en förlåtande trafikmiljö. Dels är det trafikanternas verkliga hastighet förbi vägarbetet, dels att arbetsplatsen skiljs av från trafiken med energiupptagande skydd. Det är inte alltid det sistnämnda är möjligt och i de fallen är trafikanternas hastighet ännu viktigare.


1. Sänk den verkliga hastigheten
Den verkliga hastigheten är den hastighet trafikanterna har när de passerar ett vägarbete. Inte den hastighet som det står på vägmärket att de ska ha. Det är därför det inte alltid hjälper särskilt mycket att bara sänka hastigheten med hjälp av vägmärken; trafikanterna håller kanske ändå inte hastighetsgränsen. Den fördel som ändå finns med att sätta upp förbudsmärket C31, Hastighetsbegränsning, är att polisen har möjlighet att utfärda böter för dem som bryter mot fartgränsen.

 

Så vad ska man då göra för att sänka den verkliga hastigheten? 
Visst hade det varit bäst om vi lyckades få alla trafikanter att inse att de alltid måste sänka farten förbi vägarbeten. Men eftersom vi inte kan räkna med att de gör det måste vi rent konkret motivera, och helt enkelt tvinga, dem att köra långsammare. Det gör man med hjälp av hastighetsdämpande åtgärder. Vi ska här gå igenom de vanligaste.

 

Chikan
Att använda chikan, det vill säga att göra en rak väg krokig, är ett sätt att tvinga trafikanterna att sänka farten för att hålla sig på vägen. Ju snävare chikan desto lägre hastighet tvingas trafikanterna ha. Men man får inte göra den för snäv. Man måste tänka på att även lastbilar och bussar ska kunna ta sig fram, vilket tyvärr gör att våghalsiga bilister ändå har möjlighet att hålla oönskat hög hastighet. 
Chikan är lämpligt att använda om man vill få ner hastigheten till 50 km/tim.

 

Avsmalning
Ett annat sätt att få ner den verkliga hastigheten är att göra körfältet smalare. Det gör också att trafikanterna automatiskt känner att de måste köra långsammare. Denna åtgärd är lämplig när man vill att trafikanterna ska hålla en hastighet mellan 50 och 70 km/tim.


Farthinder
Farthinder, exempelvis gupp, är något man ofta ser när vägarbeten sker i ett tätbebyggt område. Anledningen är att farthinder är lämpligast att använda när man vill få ner hastigheten till 30 km/tim. Detta är också den högsta hastighet passerande fordon får ha, om vägarbetarna ska få vistas nära trafiken utan att ha något energiupptagande skydd emellan.

 

Bäst med kombination
Ofta behövs en kombination av dessa tre åtgärder för att nå den verkliga hastighet som eftersträvas. 
Tänk på att åtgärderna måste motsvara den hastighetsbegränsning vägmärkena anger.
Om du till exempel satt upp en 50-skylt men ändå vill lägga ut några gupp, måste du varna trafikanterna att det tillfälligt krävs en lägre hastighet, genom att sätta upp A9, Varning för farthinder. Om det däremot är 30-skyltar som gäller, behövs ingen extra varning för guppen.

 

2. Använd energiupptagande skydd
Att använda någon form av energiupptagande skydd är ett bra sätt att skapa en förlåtande trafikmiljö. En viktig sak i sammanhanget är dock att alltid se till så att man använder rätt typ av skydd och att det är monterat på rätt sätt. I instruktionen till skyddet framgår även dess w-mått, som anger hur stort rörelseutrymme skyddet behöver. Det vill säga hur långt skyddet rör sig om det skulle bli påkört. Det är viktigt att det inom detta område inte finns vare sig personal, material eller fordon.


På längden eller tvären
Det finns flera olika typer av energiupptagande skydd. Vanligast är barriär, däckbuffert och TMA. Vad du ska använda beror helt enkelt på om det är ett längsgående eller tvärgående skydd du behöver samt vilka andra förutsättningar som finns vid vägarbetet. Är det till exempel ett fast, rörligt eller intermittent arbete som ska utföras? Och vilken hastighetsbegränsning har vägen? Var, i förhållande till den passerande fordonstrafiken, befinner sig de oskyddade vägarbetarna? Etcetera …

 

Allt hänger ihop
Den verkliga hastighet trafikanterna har förbi en vägarbetsplats avgör dels hur nära passerande fordon får köra oskyddade vägarbetare, dels om det krävs någon form av energiupptagande skydd mellan trafiken och vägarbetet. Om trafikanternas verkliga hastighet är 30 km/tim får oskyddad personal arbeta i direkt anslutning till trafiken. Om hastigheten däremot är 50 km/tim krävs det att personalen befinner sig minst 2,5 meter från trafiken. Skulle den passerande fordonstrafiken däremot ha en verklig hastighet på 70 km/tim så krävs det en längsgående barriär mellan trafiken och arbetsplatsen.

 

När det gäller trafikanordningen på en vägarbetsplats ska den innehålla åtgärder både för att erhålla den verkliga hastighet som önskas och för att skydda personal och trafikanter. Detta är ett samspel där de båda funktionerna är helt beroende av varandra. Och där även andra faktorer spelar in, exempelvis typ av vägarbete och var det är lokaliserat.
 

Share on Facebook
Please reload

SENASTE INLÄGG
Please reload

ARKIV
Please reload

NYHETSBREV?
  • Facebook Basic Square